Jag tvingade upp mig denna morgon för att gå en promenad, det var kämpigt men så skönt när jag väl var hemma igen. Har där emot dragits med världens huvudvärk hela denna dag, jag gissar att det beror på dålig sömn tack vare en viss person. Det var längesen jag var så ledsen och arg på en och samma gång, även första gången jag slängde luren i örat på någon. Ni kanske vet hur det är att bli sådär arg så att man börjar grina. När det gäller detta huvudvärksframkallande objektet så ångrar jag allt, precis allt. Det förstörde mig inombords helt men jag börjar sakta bli lite hel igen, jag hade klarat mig utan allt. För jag kan inte minnas allt som var bra, jag kommer bara ihåg allt dåligt som spelas upp som en film inne i mitt huvud. Tyvärr. Vännerna, familjen, musiken och träningen är det enda botemedlet, och det allra bästa.


Jag saknar lillplutten så himla mycket...
 Blir alltid så glad av hans närvaro. (L)