eabea

Det är tuffa tider för mig och många i min närhet, allt är upp och ner. Jag försöker att vara stark men det är inte alltid som det går. I fredags bröt jag ihop på jobbet men såhär i efterhand var det bra, för det behövdes. Tillslut tog tårarna slut men ett tag var jag nära att åka hem eller Calle ville skjutsa hem mig. Ibland kan man inte styra över sina känslor hur gärna man än vill. Återigen är jag lyckligt lottad som har så många fina arbetskamrater som bryr sig och finns där för mig. Speciellt Idah och Carro, det är skönt att ha någon att luta sig emot ibland, det var ni två som torkade mina tårar i fredags.


Jag saknar dig, morfar!